Historia

Bandais svar på Pokémon

1999 lanserar Bandai i Japan ett eget samlarkortspel för att konkurrera med det internationellt växande Pokémon TCG — Starter Set samt Booster Series 1 och 2 släpps till en början i stort sett enhetligt. Men redan från start är det ganska inkonsekvent: strax därefter börjar korten skilja sig från land till land, och därtill kommer talrika felskurna kort, ojämna kanter och till och med skiftande blåtoner på kortens baksida inom samma serie. Till det kommer ett fel som blev synligt först med åren: holofolien får fläckar när en oöppnad booster har utsatts för värme — matta, molniga partier som inte går att torka bort, eftersom de sitter i själva folien. Inte ens numreringen är pålitlig: samma kort ur den franska startern förekommer både med Jd-nummer och med St-nummer, utan att något annat i trycket skiljer sig.

Flingpaket, cd-skivor och en serietidning

Vid sidan av boosterserierna gick spridningen genom allt som gick att lägga ett kort i. England får med flingpromoterna (Cp-) en egen utgåva som bara fanns i flingpaket, i Booster Serie 1:s anda och med de digiutvalda på engelska — i stil med de tyska cd-bilagepromoterna (Fx-) och den amerikanska Fx-promon, som sannolikt också följde med en cd. Alla tre visar de digiutvalda och är fortfarande mycket eftertraktade. De tyska Fx-korten kommer från cd:n ”Digimon Gold”.

Hur nära kort och skiva hörde ihop visar soundtracket till RTL II-serien: omslaget gör uttrycklig reklam för ett ”limiterat Digimon-samlarkort”, och det var MetalGreymon DW-01 med vanliga raka hörn. Samma motiv med rundade hörn fanns däremot bara i serietidningens nummer 4 — två kort, ett nummer, olika skärning. Från USA känner man numera en tredje version: samma DW-01 i holo och på engelska, men med serienummer nere till höger, som bilaga till ”Digimon World”. På digi-battle.com/Article/DW01 driver John ett riktigt fint arkiv över kortets serienummer. En fjärde, extremt sällsynt version är också känd: en holoversion utan serienummer från Storbritannien. Den ska ha delats ut där i serietidningsbutiker; ursprunget är inte bekräftat.

Slut i Tyskland, 3D-omstart i USA, Frankrike håller ut

Efter bara två boosterserier läggs den tyska utgåvan ner. I USA fortsätter serien, men med en helt ny 3D-modell-design — impopulär bland samlare från början (Booster Series 3 till 6). Frankrike förblir till en början troget den ursprungliga designen och ger ut ytterligare en eller två boosterserier samt ett Mega Pack, men går från 2001 även över till 3D med Street Starter-serien (Jd-125 och framåt). Till och med Sverige får en del av den gamla designen: McDonald's Happy Meal-promon innehåller, som St-kort, ett engelsköversatt urval från den franska Booster Series 3. De franska 2D-originalen räknas idag som några av de dyraste och mest sällsynta korten i hela serien — och gör, eftersom de är på engelska, även de svenska korten till eftertraktade rariteter.

Åtta filmkort från fyra källor

Till den första Digimon-långfilmen ger Bandai ut tolv promomotiv i USA, Mo-01 till Mo-12. Tyskland får bara åtta av dem — och inte som en sluten serie, utan via fyra skilda vägar.

Fem kort delades ut på bio från den 8 mars 2001: Terriermon (Bo-115), Gargomon (Bo-116), Rapidmon (Bo-117), Magnadramon (Bo-119) och Infermon (Bo-120). Magnamon (Bo-118) fanns inte där alls, utan gick från den 16 mars enbart att få genom tidningen TV Spielfilm. Lopmon (Mo-02) följde med den andra soundtrack-cd:n till RTL II-serien, Diaboromon (Mo-12) med filmens DVD.

Numreringen är påfallande: sex av de åtta korten fortsätter helt enkelt den tyska Booster Serie 2:s räkning (Bo-115 till Bo-120), trots att serien sedan länge var borta ur handeln; bara Lopmon och Diaboromon behåller den internationella Mo-numreringen. Även utförandet är ojämnt — här ett annat typsnitt (Lopmon), där en ljusblå baksida, i övrigt den vanliga mörkblå.

Från butikshylla till raritet

Ironiskt nog är det just de en gång osedda amerikanska 3D-boostrarna vars samlarvärde exploderar i dag — en effekt man känner igen från Pokémon med set som Skyridge eller Aquapolis. Helt nyligen bytte tre oöppnade boostrar ur de amerikanska serierna 3, 4 och 5 ägare för sammanlagt 2 400 $. Som absoluta rariteter räknas dessutom Goldramon-promokortet från ”Digimon Weekend” på Universal Studios (Un-01), de amerikanska och tyska Fx-versionerna av de digiutvalda samt det onumrerade engelska DW-01.